Like a rollercoaster.

Alltså, jag vet inte, men nu har jag varit här i två veckor och jag skulle kunna åka hem nu. Så är det faktiskt, men jag kommer inte att göra det....för jag tror att saker och ting kommer bli bättre, iallafall hoppas jag det.

Det är ensamt och tyst på mornarna. Skrik och spanska i 180 på eftermiddagarna. Kvällarna är mina favvisar, då är barnen trötta och jag kan prata med mamman, titta på tv, titta tvserier, skypa osv.

Att leva i en stad där man kan formulera enkla meningar men inget mer och de andra dessutom inte kan engelska så bra är inte det roligaste jag varit med om...Men jag antar att när jag kommer hem kommer att inse vilket äventyr det här har varit.

Bergochdalbana går upp också, dock inte just nu. Men någon gång.

Jag tror det kommer bli bättre! Många saker är jobbiga i början, men det är bra att du inte ger upp än för det brukar alltid lösa sig. Och gör det inte det åker du bara hem, inget mer med det. Det är inget misslyckade, för du vågade åka iväg ensam såhär och det är så modigt! Och spanskan kommer bli bättre, och du kommer säkert lära känna mer människor snart. Hejar på dig Bina!

Och den kommentaren var från mig, haha...Kram!

Det kommer bli bättre sabbe, jag lovar! :) <3