Moving.

 
 
Imorgon flyttar jag till Kalmar. Hejdå.
 
 

I can’t live a lie, running for my life.

Jag vet inte vad jag vill. Jo det vet jag egentligen, men livet blir ju aldrig som man tänkt. Nu sitter jag här och ska göra något jag innerst inne inte vill. Great.

Bildbomb 2 - Vackra Oxford.

 

Bilder från London.

 
 

Home sweet home?

Vaknade upp i min egen säng. Åt svensk frukost. Stoppade i mig tre mackor och en kopp te. Kramade pappa. Packade upp väskan. Skrev 2 meddelanden på facebook till människor jag saknar. Nu sitter jag här med 1000 olika tankar och känslor. Mest av allt gör det ont i hjärtat.
Får ont i huvudet när jag tänker på framtiden och jag känner mig inte hel. Jag känner mig trasig. Jag kan inte låta bli att tänka hur annorlunda allt kunde ha varit. Hur annorlunda allt kommer bli. Hur mycket man kan sakna människor.
 
Men som sagt, life. Det blir aldrig som man tror.

London

Just nu känner jag 10000 olika känslor. Men jag ska fokusera på London. Får skriva om ajdöet till Oxford när jag kommer hem.

London med mamma och Marika. London känns inte lika bra som de gånger jag varit här förut. Beror nog på att jag är kär i Oxford. Förlåt. Slutpratat om Oxford.

Vi har ätit god mat. Jag älskar mat.
Idag har vi shoppat lite och sett på The Lion King. Väldigt mysigt. Och duktiga dansare och sångare. Älskar lejonkungen.

Nu dör vi på rummet. Ska strax ut och äta. Mat igen. Mitt liv kretsar kring mat. Matmatmat.














Tisdagsdejt.

1000 sms senare satt vi där på resturangen. Han beställde en flaska vin och fransmän spelade och sjöng fransk musik. Vi pratade. Om exakt allt. Jag har aldrig känt mig så bekväm och obekväm på en och samma gång. Men det var fint. Att se honom kliva på bussen för sista gången gjorde ont i mig samtidigt som jag var/är lycklig. Lyckad kväll. Lyckat avslut på min aupairtid.

Timing is everything.





Det är sant timing är allt. Det är så nära slutet på min aupairtid att det gör ont i magen. Så mycket som jag lärt mig och fått uppleva under dessa månaderna har gett mig en helt annan syn på livet och konstigt nog känner jag mig som 20 år och inte 19. Jag har växt inombords. Jag har kunnat vara mig själv utan att bli dömd av folk, jag har haft roligt med folk jag träffat samma dag. Jag har liksom varit glad. Men det bästa av allt är människorna jag mött här. Oxford är ju en studentstad så underna dessa månaderna har jag umgåtts med människor från Spanien, Tyskland, Brasilien, Rumänien, Mexico, Bolivia, Frankrike osv. Även fått fina vänner från norra delarna av Sverige. Hanna, Jennie, Sofia, Mathilda och Alexandra.

Kommer bli tomt att inte vakna först i huset, fixa frukost till barnen, köra/gå till skolan med dom, stryka, tvätta, laga mat och träffa kompisar på kvällarna. Kommer bli tomt att inte läsa godnattsagor för Ben eller bära tunga kassar från mataffären. Kommer bli tillbaka till verkligheten för min aupairtid har gått så fort och så mycket har hänt att det nästan känns som en dröm. En dag kanske England blir min verklighet. Vem vet.

Att få spendera tid med folk man trivs så bra med känns så underbart tills man sen inser att det bara är en vecka kvar. Den här veckan har jag träffat nya trevliga människor som jag gärna skulle vilja lära känna mer, men nej Bina. Du lämnar på fredag. Din timing är usel. Även om jag dundertyckerom männkskorna jag lärde känna i början känns det surt att när väl en person man verkligen klickar med kommer in i slutet av äventyret så man inser att timing is everything.

Life.

Förlåt för dålig uppdatering!

Hela förra veckan hade jag hotell Sabina i huset. Hanna, Jennie och Daniel sov här några nätter och jag sov länge varje morgon! Var verkligen en behövlig vecka.

I fredags blev det The Four Candles och kvällen blev mycket senare än tänkt. I lördags lämnade Hanna sin väska här då hon har lämnat sin au pairfamilj. Sista helgen tillsammans i Oxford eftersom de flesta åker hem den här månaden, så det var all in. Haha, nej men favoritpuben en sista gång med tjejerna. Senare kom Daniel med vänner och vi träffade franska trevliga killar som följde med oss till maxwells och dansade. Var en kanonkväll för mig, sämre för andra. Satt uppe hela natten och prata med vänner och kom hem och skulle vara barnvakt på söndagen.1 till halv 3 var det sagt, blev 12 till 5 istället och jag var trött som en flodhäst med gårdagens kläder och smink i hela ansiktet. Charmigt. Somnade väldigt lätt senare.

Nu spelar barnen wii och jag har varit uppe sedan 7 och strykt. Alla kläder från familjens semester är nu fixade och jag har äntligen tid att skriva ett inlägg. 3 dagar kvar sen beger jag mig hemåt. Blandade känslor, big time.

Ett litet collage med bilder från lördags.
Pusspåer!




RSS 2.0