Great clouds roll over the hills bringing darkness from above.

Tjoo.
Jani, vart ska jag börja? Kl 06.45 ringde alarmet och min första riktiga jobbedag tog sin början. Plockade fram frukost till mig och pojkarna. Försökte väcka en i taget...vilket inte alls gick bra., Trötta pojkar. Lite som jag på mornar hemma i Sverige. Förstår att pappa har haft några riktigt tuffa mornar med mig...oops. Deras mamma fick tillslut upp dem och pappan körde äldsta sonen Charlie till skolan medan jag följde med Ben och mamman till hans skola 5 minuter bort. Galet hur engelskt det är.Strikta skolor som föräldrar betalar en förmögenhet för att deras barn ska få så bra undervisning osv som möjligt! Och inte minst skoluniformerna. Flickorna i klänningar, kjolar, knästrumpor och rosetter i håret. Gulligt men samtidigt lite tragiskt....pojkarna har finbyxor, pikétröjor och tjocktröjor.
Strök massor med tvätt i eftermiddags i och med deras semester...strykning och musikvideor på tv är helt ok kombination.
Vid halv 4 hämtade jag upp Ben. Föräldrarna är tvungna att vänta utanför skolan tills någon vuxen från skolan öppnar grinden..jag menar come on? Hur strikt och instängt ska det vara?! Ben höll mig i handen medan vi promenerade hem och pratade med andra engelska ungar.
Busade och gjorde lite läxor fram tills det var dags för premiärrundan i den lilla silvriga Mercedesen som är den så kallade "au pairbilen" för att hämta Charlie.
Kände mig som värsta mamman när jag knäppte fast Ben i bilstolen och frågade om han satt bra....startade motorn och pang var jag iväg. Liten och lättkörd bil. Hittade utan problem till skolan och min parkering var perfekt, oh yeah! Charlie hade spelat schack och slutade därför senare. Påväg till bilen babblade han på om drottningar osv, förstod ingeting och bad honom lära mig schack någon dag...hemmåt gick körningen inte så bra....körde på en cyklist....skoja bara...hade dock inte varit så konstigt då hela Oxford är fullproppad med cyklister...men jag körde åt fel håll och kom helt på fel och okänd väg...great.Klagande barn i baksätet och en förvirrad Sabina...lyckades komma ut på den största och mest trafikerade vägen i Oxford....haha lyckat...massor av bilar och cyklister...men jag hittade en roundabout och då löste sig allt och jag lyckades köra hem barnen lugnt och säkert trots en liten omväg..
Skulle fixa ärtor till barnen ikväll...jag hatar ärtor med duktig som jag är var jag tvungen att smaka så de inte var för kalla och hårda...jag åt ärtor...tänka sig vad vuxen man blir att jobba som au pair...haha!
Ikväll har Ben gråtit och skrikit att han inte varit trött trots att hela han sett ut som en trött hund. Hans motto är nog 'intalar jag mig själv att jag inte är trött kanske jag blir pigg'...det var väldigt svårt att bli sur på Ben med sin fotbollspyjamas, glansiga ögon, röda kinder och lockiga blonda hår...men tillslut blev det för mycket och jag ringde pappan...och Ben kom i säng 1 timme senare än tänkt....right...lätt att det blir så när man haft lov...på tal om säng...mina ögon håller på att stängas. Fullt upp sedan 7 imorse till 8 nu ikväll. Lord, give me strenght..eller iallafall en skön nattsömn tack.

Idag har jag sett ut som en barnunge (toddler), gulligt värre..haha! ;)

Haha känner igen vissa tillfällen som liknar det du beskriver med dina barn! Cornelius är också helt hopplös med att försöka intala sig själv om att han inte är trött fastän hans ögon är helt rödsprängda! Tips som jag kör med är att säga att nej du är inte trött men ska vi ta en bok och sätta oss i sängen så kan jag läsa för dig? Det brukar de nappa på ;)
Va bra att du har det bra iaf :)

Händelserik dag!!! Det kan vara tufft ibland! Men du klarade det jättebra. Jag skulle velat se dig och vara som en liten fluga! <3